Idag har Hugo varit ute med pappa några timmar på em. De åkte till Fredells och köpte några fler lådor till våran "walk in closet" som vi nu börjat inreda. Igår var vi där allihopa och köpte massor med lådor och dylikt men när vi kom upptäckte vi att det fanns plats för fler lådor där inne. Tur, för vi har såå mycket kläder. Mycket är i och för sig sådant som vi förmodligen inte kommer att använda igen, men det är ju så svårt att göra sig av med kläder. Känns lite bättre eftersom vi inte slänger dem utan ämnar in dem till stadsmissionen eller myrorna. Men den här gången hade jag tur eftersom det verkar finnas plats för alla kläder där inne nu. Man har ju en relation eller ett minne till det mesta man äger. En sak eller ett klädesplagg innefattar en händelse som man kanske vill bevara i sin minnesbank. Gör du dig av med saken eller plagget så innebär det ju att du säger adjö till den/det och lägger det åt sidan för att låta det vila eller försvinna. Fast ibland kan det vara så att det är av just den anledningen som det är skönt att göra sig av med något. Då lämnar man på något sätt det kapitlet i livet som den saken eller plagget är förknippat med. Så visst ska man slänga och rensa även om det kan ta emot!
Hugo har börjat med sommartider nu vad gäller sovstunderna på dagarna och läggning på kvällarna. Sedan någon vecka tillbaka har han sovit ca. 1-1 1/2 h uppdelat på två sovpass på dagen, ett på fm. och ett på em. På kvällen när det är dags att lägga honom är han oftast övertrött men vill ändå leka. Vi lägger honom vid 20-tiden. Då får han välling men efter att han har druckit upp den får vi hålla på och försöka söva honom i ca. 1h. Då är det lek och gråt i sängen om vartannat. Kan bero på att vi inte skaffat några persienner ännu och då blir det nog svårare att känna att det är kväll eftersom det är så ljust ute. Vi måste verkligen ta och beställa dem nu i morgon. Det är så mycket som ska fixas här hemma nu eftersom vi nyss flyttade in och då släpar man efter på vissa saker... Vi försöker vara konsekventa med Hugo när han ska sova och inte ta upp honom ur sängen när han håller på så där, men ibland är det så svårt. Dels för att det ibland kan vara bra att bryta upp situationen och lyfta upp honom, krama och buffa honom en stund för att sedan göra ett nytt försök. Ibland fungerar det, ibland inte. Och för att det känns så hemskt att han ska behöva ligga där och skrika, även om vi går in till honom med jämna mellanrum. Men också för att man själv inte orkar hålla på och natta honom i över en timme varje kväll. Speciellt inte när klockan börja bli 21.30, för då vill vi ha lite vuxentid och kunna göra våra saker i någon timme eller två innan det är dags för oss att krypa till kojs. Både jag och Erik vet ju också att det är Hugo som vinner kampen om läggningen om vi tar upp honom och låter honom vara med oss ett tag till. Då kanske han lär sig förstå att det lönar sig att skrika ett tag. Men så kommer man ändå tillbaka till de här tankarna om att...han är ju så liten och ledsen nu. Vi tar upp honom en stund...och så gör vi det (eller mest jag).
Hur ska man göra då? Någon som har något bra råd att ge?
Nu ska jag gå och lägga upp Hugos mosmat som jag gjorde nu ikväll i burkar. Skulle egentligen bara laga middag (fiskgryta) till mig och Erik men så tyckte jag att det skulle vara roligt för Hugo att smaka det. Så mitt uppe i matlagningen så började jag och ångkoka, sila, mixa och fixa... Han fick sin goda fiskgryta till slut men ibland tar jag mig lite väl mycket vatten över huvudet!
God natt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar