Så hur räknar man nu då...

Gårdagens moskok Tomat- och basilika kyckling.

Hugo ser rätt nöjd ut över att ha fått tag på farfars miniräknare.

Hugo hade såklart med sig sin egen mosmat till farmor och farfar, och här matas han av en stolt pappa. En liten stund senare fick Erik avnjuta farmors smarriga våfflor med jordgubbar och grädde.

Här är han också hemma hos farmor och farfar, och han reste sig upp mot byrån alldeles själv :).

Sår var det, det här med hur man räknar ut när man blev gravid och i vilken vecka jag nu är i.... Det verkar som om det är många mammor som upplever att det där är lite förvirrande. Å ena sidan är man är gravid i 9 månader, vilket också är 36 v., men barnmorskan och alla gravidkalendrar räknar med att man är gravid i 40 v. Dessutom är alla månader inte lika långa... kan det vara därför man räknar med att man är gravid i 40 v.? Som jag och min gravidkompisar funderade kring det här när jag väntade Hugo... Och nu först när jag är gravid igen har jag fattat hur det går ihop :). Jag gick in på en gravid websida för att ta reda på vilken vecka jag kunde vara i nu, och då fick jag reda på att man räknar att man är gravid från första dagen man hade sin senaste mens. Vilket för mig var den lörd. 13/6, och då ska jag alltså vara gravid i 5:e veckan nu. Eller 5 veckor + 5 dagar för att vara exakt. Och gudarna ska veta att det måste vara exakt när man räknar sådant här :). Varje dag räknas verkligen, för att man vet att mot slutet av graviditeten så känns varje dag som en evighet. Det här var ju goda nyheter eftersom jag trodde att man räknade att man var gravid från det att man hade ägglossning senast, och då hade jag ju bara varit i v. 2-3 nu. Så det här kom verkligen som en glad överraskning!

I morse var jag, Lena och Carro ute och tog en vagnpromenerad tillsammans. De var ju självklart nyfikna på att höra hur det känns för mig att vara gravid nu igen så snart in på Hugos födelse. Jag berättade att det kändes lite konstigt först när jag fick reda på det eftersom jag hade ställt in mig på att det skulle ta mycket längre tid. Men att nu när det har gått ett par dagar och jag har fattat att jag verkligen är det, så känns det helt underbart. Faktum är att jag känner mig pigg, glad och att jag har massor med energi just nu. Vet inte om det har med graviditeten att göra men jag tror nästan det. Känner mig heller inte orolig för att gå upp en massa i vikt och att känna mig stor och klumpig, som jag gjorde med Hugo. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det men det känns annorlunda den här gången. Jag eller vi kommer nog inte att lägga lika mycket fokus på den här graviditeten som vi gjorde med Hugos eftersom nu är jag med Hugo hela dagarna och tankarna kommer nog mestadels att upptas av vad som händer med honom och hans utveckling. Blir nog inte så mycket tid för annat, vilket känns skönt. Överhuvudtaget så tror jag att man är mycket lugnare under andra graviditet eftersom man har gjort det en gång förut och har erfarenheter att relatera till. Vad tror ni? Det är lustigt hur snabbt det brukar smitta av sig från det att någon i bekantskapskretsen bli gravid till att någon fler blir det eller i allafall skulle vilja bli det. Det var som Erik sa när vi låg och småpratade i morse, att nu lär det väl sluta med att ni alla tre blir gravida snart. Kanske det... Lena lät i allafall lite sugen igen när vi pratade om det idag. Vi får puscha dem lite nästa gång vi ses, för det är så roligt när man har en kompis som är gravid samtidigt. man kan jämföra vem som mår mest illa, är tröttast, eller har värst humörsvängningar o.s.v :).

Nu har jag egentid här hemma för Erik åkte iväg med bilen för att uträtta lite ärenden och då tog han med sig Hugo. Apprå på lillälsklingen så ställer han sig upp själv nu o han håller i sig i något, så nu får jag hålla lite koll på honom så att han inte ramlar och slår sig så mycket. Jag har en bild som farmor Anita tog igår då han ställde sig upp helt själv mot en byrå hemma hos dem. Erik och Hugo åkte dit över dagen igår för att hämta vår bil och resten av våra flyttkartonger. Jag ska leta rätt på den bilden samt några fler bilder från deras äventyr igår och lägga ut dem så att ni får se. Det händer verkligen saker hela tiden i utvecklingen, och fort går det. Han lärde ju sig nyss och sitta och krypa, och nu att dra sig upp och stå med hjälp av föremål. Snart knatar han väl omkring...men enligt mig får det gärna dröja lite till :).