För några dagar sedan när jag var ute och promenerade fnulade jag lite på en dikt till Leah som jag ska läsa upp för henne på dopet i mars. Jag memorerade dikten i huvudet och skrev ner den på ett papper direkt när jag kom hem. Sedan finslipade jag den lite och visade Erik. Han tyckte den var väldigt fin så även ni ska få läsa den. Jag förstår bara inte hur jag ska kunna framföra den för henne på dopet utan att börja gråta... Jag som är så himla blödig annars och har väldigt lätt för att låta tårarna falla. Dikten och sammanhanget är väldigt personligt riktad till min dotter vilket förmodligen kommer göra det ännu svårare.. Jag får öva flera gånger innan och ställa in mig mentalt på att det är en väldigt positiv och vacker dikt som man ska le åt, inte gråta...
Leah
Leah, min underbara och älskade dotter Leah.
Du är vacker som den vackraste blomman i en midsommarkrans.
Du är som solen och lyser upp vår tillvaro med glans.
Du är kärleksfull och nyfiken på livet och dess utmaningar.
Jag kommer alltid att finnas här för dig och vara din mamma, din vän, din lärare och din trygghet för resten av livet.
Kom ihåg att när vindarna vänder och det blåser kallt, kan du alltid, alltid, alltid vända dig till mig
så ska jag värma dig i min stora, trygga famn.
Leah, jag älskar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar