lördag 8 augusti 2009

Mika, Markus, Nora, jag, Hugo och Erik.



Igår fick vi äntligen träffa det lilla underverket Nora. Hon var verkligen jättesöt! Och lugn! Under hela kvällen igår så grät hon inte en enda gång, hon pep till lite ett par gånger men mer än så hörde man inte ifrån den snälla lilla tösen :). Trots att de tog upp henne ett par gånger och fick gå från famn till famn så var hon bara helt avslappnad hela tiden. Cool tjej! Det blir något för Hugo att leka med sedan :).

Vi var alltså hos mina föräldrar på middag igår och åt en fantastiskt god pastarätt med köfffärsås och grädde. Passade mig perfekt just nu när jag har fått ett grymt sug efter köttiga, matiga rätter. Hugo var också jättesnäll hela kvällen, trots att klockan blev mycket innan vi kom därifrån så gnällde han knappt något. Han trivs som fisken i vattnet när det är många människor runt omkring honom och när det händer saker :).

Häromdagen när jag och Erik var ute och promenerade på Djurgården så passade vi på att lyssna på podcast versionen av sommar i P1 med komikern och manusförfattaren David Batra. Han hade en jätteintressant livsberättelse att berätta som handlade om att han och hans fru i många år försökt att skaffa barn utan att lyckas. Folk i deras omgivning tyckte att det var lite konstigt att det inte snart var deras tur att skaffa en liten bebis när de flesta i deras bekantskapskrets bara pratade om barn och familj. Det de inte visste var att de hade försökt under en lång tid utan att lyckas...Detta medförde såklart en oerhörd stress både på dem som individer och som par... Till slut efter 4 års försök så lyckades de i allafall och Davids fru blev gravid. I mitten på hennes graviditet så drabbades hon av en massa blodproppar som medförde att hon blev inlagd på sjukhus i ca. 3 mån. för behandling av detta. Efter en lång kamp med mycket svett och tårar så föddes till slut deras dotter, som var välmående och fullt frisk. Ett par år senare så blev hans fru helt återställd från blodpropparna.

Det David reflekterade över i sitt sommarprogram var frågan om varför så många människor väntar med att skaffa barn...? För att de väljer jobb, karriär och egoliv framför... Han hade ofta rivit sig i håret och ställt sig frågan om varför i hela friden d inte hade börjat med deras försök att skaffa barn tidigare i livet, innan de var över 30-strecket... Då kanske det hade gått lättare... För forskning visar ju på att chansen att bli gravid med första barnet minskar markant efter 30...

Jag har funderat lite på Batras resonemang och kan förstå hur han tänker ur sitt eget perspektiv och tillvaro. Men om jag relaterar till mig själv och att jag väntade med att skaffa mitt första barn tills jag var 31 år, kan jag bara tycka att det var bra. Men å andra sidan så hade ju jag och Erik bara varit tills i drygt ett år innan jag blev gravid, och tidigare i livet hade jag inte varit med någon som jag ville skaffa barn med. Jag var varken redo eller hade någon större längtan efter egna barn förrän jag och Erik träffades och noga tänkte igenom saken. Medan David och hans fru hade varit tills ganska många år innan de började med sina försök... Så hur man tänker kring detta beror ju helt på vart man kommer ifrån, i vilken livsituation man befinner sig i och det är alltid lätt att tänka annorlunda kring saken när det inte riktigt går som man har tänkt sig...

Men Davids berättelse fick mig att tänka på hur lyckligt lottad jag är som blev gravid med Hugo efter bara ca. 4 mån. försök...och nu är jag gravid igen och den här gången tog det bara två månaders försök. Jag är oerhört glad över att det gick så fort och enkelt för oss :). Tankarna för medlidandet för mig också till David och alla andra som får försöka så länge, och till dem som inte heller lyckas. Man kan nog inte riktigt förstå hur jobbigt och stressigt det måste vara för ett par att försöka om och om igen, år efter år, utan att lyckas. Jag tror att det handlar mycket om psykologi, om tester visar att både kvinnan och mannen är helt friska och kapabla att skaffa barn, och ändå inte lyckas. Hur man tänker kring saker och ting påverkar det mesta runt omkring oss, känslor, prestation, lycka, nedstämdhet mm. Kvinnor har ju fött barn i alla tider i krig och alla under alla möjliga hemska förhållanden så... Det är förmodligen lättare sagt än gjort men det bästa är nog att inte tänka så mycket på att man vill ha barn utan slappna av och leva i nuet. För när du få¨r barn kommer du kanske ändå sitta där och fundera över varför du inte gjorde både det ena och det andra under den tiden i livet när du bara hade dig själv att tänka på. Eller så gör du inte det... Men jag tror i alla fall att saker och ting kan hända när man minst anar det, och att mirakel kan inträffa!

Det var dagens djuping fån Pernilla Sjögren... Nu till det lite mer vardagsaktiga :). Just nu är Erik, Hugo och Robin och badar i smedis. Hoppas att Hugo gillar vattnet bättre idag då! Ikväll ska vi grilla med Lena, Thomas, Carro och Jocke och deras barn i Rålis. Det ska bli jättekul att träffa dem och höra hur det går så här på sluttampen inför Lena och Thomas bröllop som är den 15:e aug. Vi är bjudna och det ska bli jättekul! Jag har bestämt mig för att ha den vackra grå blåsan som jag hade på Johan och PP:s bröllp i februari i år. Först så tyckte jag att den kanske skulle kännas vintrig eftersom den är så mörk, men den är så himla fin så den får det bli!

Nu ska jag marinera lammet inför grillningen...

Inga kommentarer: