Hans första julklapp...

Det är inte så lätt att hinna med och blogga nuförtiden...jag får passa på mellan amning, blöjbyten, matlagning och tvätten :). Nu sitter jag i alla fall på ett café vid stureplan och softar lite medan min älskling sover sött i vagnen. Vi har varit ute och gått en timme i regnet. Rätt skönt om man är rätt klädd vilket jag var, hade dragit på mig gore tex stället. Vi gick till barnbutiken på karlavägen för jag skulle höra mig för angående ett babygym som vi beställde och betalade för där för ca. 1 månad sedan. Den där affären är det bara strul med...Tydligen så hade den beställningen blivit restad och de kan inte säga när det kommer till butiken. Troligen i slutet på december men man vet aldrig med dem...Personalen där är bara grinig när man ringer och frågar hur det går med beställningen etc. De som har ny ägare nu och allting...De borde verkligen lägga lite mer krut på vara tillmötesgående och vänliga mot sina kunder. Det är tack vare oss konsumenter som butiken lever vidare så de är faktiskt helt beroende utav oss. Kanske räckte det inte med att byta ägare, kanske måste de även byta ut personalen i butiken...? Ja, ja, expediten i affären erbjöd mig i alla fall lite surt att jag kunde få pengarna tillbaka om jag ville köpa babygymmet i någon annan butik. Men har jag väntat så här länge kan jag lika gärna vänta ett tag till då...

Jag köpte en jättefin julklapp till Hugo där. Eftersom han ännu inte är så stor att han kan gå in på bloggen och läsa sig till vad jag köpte så kan jag berätta det för er läsare :). Det blev en jättefin mjuk tygbok med en massa djur i som sitter fast med kardborreband. Snart kommer han upptäcka att han har händer som man kan använda till en massa praktiska saker och då kommer han tycka att det är jättekul att greppa tag i djuren och dra loss dem från boken. Spännande!

Snart kommer han börja le mot oss också...i vecka fem säger de. En vecka kvar då. Idag tyckte jag mig faktiskt börja se tendenser till ett leende när jag satt och pratade med honom. Han drog ut mungiporna åt sidan några gånger, men det var inte ett helt leende utan snarare ett halvt.